Jag vaknade för ca en timme sedan. Illamående och feber.. Trött som bara den är jag, pga lite sömni flera veckor nu.

Nu har jag gått in i graviditetsvecka 32+1. Bebisen är extremt rörlig nu måste jag säga:) Nu sparkar han ut en fot i sidan som man kan känna väldigt ofta. Han lägger gärna något ovanpå revbena nu och gör en massa frivolter:) Han har inte passat in någon dygnsryttm, utan jag tycker mer att han är vaken jämt!:P

Just nu har vi en femåring som är inne i en rejäl trots här hemma. Våra dagliga rutiner är riktigt kämpiga och det kan bli mycket skrik om hur orättvist allt just är. Det tär mycket på krafterna att några dagar som femåringen träffade sin andra familj förstörde våra dagliga rutiner. Han är rent ut sagt riktigt jäklig mot oss. Men det har blivit bättre och det är en slags fas för en femåring som går igenom en jobbig period av saknad och mycket frågor. Men jag måste säga att mitt barn gör det bra, han är en stark och smart kille och det är synd att han ska behöva fundera på när nästa gång blir och hur lång tid det ska ta innan hans andra familj ska komma igen. Det svåra är att de ofta lämnar en massa funderingar som att det ska ta jätte lång tid innan de ses igen för att de förklarat det för honom. För en barn är "jätte lång tid" en frustration. Eller det har jag märkt hos min grabb, men som sagt är jag stolt över hur han hanterar allt.

Det blir nu flytt framöver, inte så länge till vi flyttar då:) Det är till en nyrenoverad 4 på bottenplan. Perfekt nu när den lilla snart kommer. Nu kommer plats och nya mäjligheter fram. Bäst av allt är att jag inte kommer måsta kämpa med barnvagn uppför en massa trappor och flummiga människor! Och vi får börja om på nytt i ett gemensamt hem<3

Nu ska jag göra ett nytt försök att sova.  

Ett hjärta som får allt att smälta!<3